Oj, är vi redan där ?? Vet inte om jag hänger med i hastigheten längre. Saker som jag skulle gjort i September är fortfarande ojorda. Lökarna som jag, i och för sig köpte på rea, ligger fortfarande i sin påse. Nä, allt går för fort - och bara fortare ju äldre du blir. Men kraven, kraven, kraven.....dom kan jag ta med en klckspark numera.
Jag älskar nattens, eller kvällens och morgonens, tysthet. Som mest hör jag något fartyg som går utanför i farleden, annars är det trädkronornas stilla vindbrus som söver mig. Det enda jag har gemensamt med Juholt är att vi, året runt, sover med öppet fönster.
Min myriad av skogsfåglar väcker mig på morgonen när dags ljuset kommer. Förutom "fågelresturangen" i eken utanför fönstret har jag en jättestor En, vilken är en trygg plats föra alla att gömma sig på. Nyliga vintergäster är en- och talltitor. Sen har jag ju mina hackspettar förstås, vilka redan börjat hacka på toppen av telefonstolparna (mitt HM-band).
Älskar detta livet. Min lilla skogsmus har blivit husmus. Prasslar lite då och då , på taket, ovanför min sovkudde. Äh, skit samma, jag vet ju att det bara är samma en som smög runt i somras.
